Töligt Fernström!

Ja, som ni märkt så har jag inte skrivit så mycket på sistonde. Detta beror på att jag, mot alla odds, faktiskt har ett liv utanför bloggen. Och Playstation 3, solarium och kaffe-pauser tar tid, det ska ni veta! Men just nu är det lugnt, för just nu sitter jag på toaletten och skriver lite skitsnack (ordvits!).

Jaja, anyhow. Nu till ämnet!

Häromdagen så var jag på massage, inte sån där skön och sensuell massage med ett lyckligt slut, nej utan en sån där stenhård Sovjet-massage! 

Men när jag låg där så kände jag att det började bubbla i magen. Och skitit, det hade jag ju gjort innan jag åkte. Så detta var en klassisk prutt/fis/fjärt/brakare/mök som var på väg.

Så resten av massage-tiden gick åt till att försöka hålla den inne, för man vill ju inte gärna lägga av en när massören står och bultar på ländryggen.

Och det var då jag kom på det! Varför blir man fis-nödig i de absolut värsta situationerna? När man absolut inte vill släppa väder!

Hos massören, i hissen bland folk, på bussen, på cafét, i klassrummet, vart man än är och sitter brevid en snygg tjej, i biblioteket, på date osv osv...

Men när man vill bli det, som när Erik råkat somna i en bra position, då blir man det aldrig!

Så, varför är det så?!

Om man är på date med en snygg tjej, känner kroppen då att den måste straffa dig på något sätt som en revansch för den där gången i fyran där skolans starkaste kille gjorde tusen nålar på dig jättelänge och jättehårt men du visade inte en min, bara för att visa att du är tuff?

Vi ses i dimman!