Jag hatar REA och skriver dåligt.

Hej igen. Ingen av oss har skrivit på ett par dagar nu.
Från min sida har det berott på personliga saker.
Från min kompanjon Erik's sida kan det möjligtvis ha någonting med att han precis har tagit körkort. Vad vet jag. Han får svara själv... Eller skita i det.


Hursomhelst.
Nu är det modebloggaren Zallé Champagné som skriver igen.
JAG HATAR REA!
Jag hatar det. Klarar inte av det. Tål det inte. Det går bara inte ihop för mig. Funkar inte.

Visst tänker ni, REA (reor? Reor? REA'or? RE'or? REA's? REOR?) är ju skitbra.
FEL tänker jag. REA är djävulens påfund! De lockar med sina låga priser och trånga omklädningsrum som om det vore socker på en rödbeta (nej, inte ens jag vet hur jag menade där).
Jag slutade, för en gångs skull, otroligt tidigt idag (hade inga lektioner alls). Så jag tänkte att jag kanske skulle ta en svängom nere på byn. Sagt och gjort. Jag går, intet ont anande, in på den bästa klädaffären häromkring. MUG. Och efter fyra steg inne i butiken så ser jag det första tecknet.
"25%"
Oj, tänker jag. Men bryr mig inte så mycket mer då det var på en bunt tjejkläder som lappen satt.
Jag tar fyra steg till och kommer då in till my cup of tea. Fenchurch. Jag ser då lapp nummer tre! (På den andra stod det att alla snatterier polisanmäls).
"50%"
I freeze! (Jag skrev det på engelska då det inte hade låtit lika chockerande på svenska; "Jag fryser till")
50% REA på Fenchurch?! Ljuger mina ögon för mig? NEJ!
Jag tänker: Jag behöver egentligen inga kläder. Men det är då min lilla djävul kommer upp på högeraxeln och viskar: "Men det är ju trotsallt REA. Köp nu!"
Jag väntar och väntar på att ängeln ska komma fram på andra sidan. Men det gör den inte. Jag lyder min djävul.
Köper en t-shirt, en tröja och ett par Hush Puppies.

Jag hatar REA.