Chocolat?

Choklad alltså.
Folk brukar rynka på alla ögonbryn och tappa allt de håller i när jag berättar att jag inte äter choklad. Första reaktionen brukar vara förnekelse. De skrattar lite lätt (läs: nervöst) och frågar igen (alá Frida från Kvarteret Skatan när Johannes inte dricker alkohol). Det är som att de inte kan tro att jag menar allvar. Men det gör jag.
Blodigt allvar.

Direkt efter att polletten ramlat ner så kommer standardfrågan!
"Är du allergisk?"
Nej, det är jag fan inte! Bara för att man inte äter något, måste man vara allergisk då?!
"Hej Stina, vill du ha lite bajs?"
"Nejtack"
"Nehe, är du allergisk?"

Sedan kommer vi till frågor som allt som oftast ställs direkt efter allergi-problemet är uppklarat. Detta är ett fenomen som visserligen inte är lika vanligt, men frågas väldigt frekvent ändå, oftast av äldre människor.
"Så du gillar inte choklad alltså?"
"Nae."
"Vit choklad då?"
Hmm...
"Så du gillar inte bajs alltså?"
"Nae."
"Diarré då?"

Men tror ni att det slutar där? Ja, om ni tror det så tror ni fel. Direkt efter jag säger att jag inte gillar vit choklad heller så kommer frågan om jag gillar Oboy då?
Svaret är uppenbart.


*fotnot: I extrema fall så frågas det även om jag gillar ischoklad.